background
Login_
  • Norsk
  • English
  • Sverige

 

Forskning och Metodik

På den här sidan kan du läsa om vilka teman och frågor vi forskar på samt hur vår forskning bedrivs.

    1) Generellt
    2) Övervakning av björn
        a) Radiosändare
        b) GPS-mottagare
        c) Implantat
    3) Sövning

        a) Sövningar t.o.m. 2008
    4) Vilka björnar sövs och märks
    5) Information från skjutna björnar


1) Generellt

Vår främsta metod i forskningen är att följa individuella björnhonor och deras hon-avkommor från födsel och genom livet. På så vis kan vi skapa oss en bild av deras släktträd, vilka för vissa individer nu sträcker sig över fem generationer. Sedan projektet startade 1984 har våra forskningsmål expanderat. Med hjälp ny teknik, som genetik och GPS-telemetrin, har vi getts möjligheter att besvara nya och viktiga frågor.

För närvarnade så är vår grundläggande forskning inriktad på att förstå

  1. björnhonors och björnhannars sociala organisation, inklusive deras kemiska kommunikation
  2. parningssystemet, bl.a. vilken roll sexuellt selekterad infanticid spelar samt hur MHC (major histocompatability complex) påverkar valet av partner
  3. livshistorie-strategier (tillväxt coh förökning)
  4. populations ekologi, inklusive individens inverkan på populationens tillväxt
  5. genetik, inklusive rumsliga släktskapsförhållanden och nedärvningen av genetiska egenskaper
  6. generell fysiologi, bl.a. genom att samarbeta med forskare som arbetar med humanmedicinska frågor.

 

Våra frågeställningar inom den tillämpade forskningen ger oss även ofta svar på våra grundläggande frågor. För närvarande är vår tillämpade forskning inriktad på

  1. demografiska och evolutionära effekter jakt har på björnpopulationer
  2. beräkning av björnpopulationers storlek och tillväxttrender
  3. hur närhet till människan påverkar björnens beteende och dess nyttjande av landskapet
  4. vilken fara björnen utgör för människan
  5. kort- och långvariga effekter från fångst och märkning av björn
  6. effekterna av åteljakt på björn
  7. direkta och indirekta effekter björnar har på frigående boskap.
  8. björnens predation på ren.

Tillbaka


2) Övervakning av björn

Stor del av vår forskning bedrivs genom att lokalisera och följa björnar antingen under hela livet eller under korta perioder. Björnen är ett skyggt djur som rör sej över stora ytor och för att följa dem förses de med sändare eller GPS-mottagare. Fram till 2003 använde vi oss enbart av traditionell VHF teknik (d.v.s. radiosändare) där björnarna pejlades upp och lokaliserades manuellt. Under senare år har vi bytt ut fler och fler av dessa radiosändare mot GPS-kragar (halsband med GPS-mottagare).

De björnar som bär traditionella radiosändare pejlas för närvarande en till två gånger i månaden under sommarhalvåret. Denna glesa lokalisering av björnarna är tillräcklig för att fortsätta vår långsiktiga studie av björnars demografi . För den demografiska studien arbetar vi numera främst med honor. Honornas avkommor märks under våren då de är drygt ett år gamla och medan de fortfarande går i moderns sällskap. På så vis kan vi följa björnarna från generation till generation. Vi studerar björnungars överlevnad och tid för separation genom att observera honor med ungar från helikopter och räkna hur många björnar som går i sällskap. Räkningen av ungar sker tre gånger om året; när de lämnat idet på våren, efter brunsten på försommaren och på hösten före de lägger sej i ide. Räkningen av ungar görs på sändarförsedda honor oberoende typ av sändare.

Från de björnar som bär GPS-kragar får vi ett helt annat dataflöde än de med vanliga radiosändarna. Som en standard har vi programmerat GPS-mottagaren till att ta en position i halvtimmen dygnet runt under vår, sommar och höst. Under vintern, då de ligger i ide, tar vi bara en position per dygn. Vi kan enkelt programmera om GPS-mottagaren för tätare eller glesare positionering beroende på vilken typ av studie björnen ingår i. Täta positioneringar från björnen med hög noggrannhet öppnar nya möjligheter för forskning om dess biologi. Vi kan nu på ett långt mer finskaligt och exakt sätt studera björnens rörelser i terrängen, beteende, predation samt val och undvikande av habitat (=landskapstyp). Då vi har flera björnar samtidigt med GPS-kragar inom samma område kan vi också studera interaktionen mellan individer och hur det påverkas av kön, släktskap och säsong m.m.

Tillbaka


2a) Radiosändare

Med de traditionella radiosändarna lokaliserar (pejlar) man björnen med en manuell mottagare som tar emot de radiosignaler som kontinuerligt sänds ut från sändaren. Det ger en grov lokalisering som generellt felar på några hundra meter. Man behöver komma i närheten av sändarförsedda björnen för att höra (ta emot) radiosignalen, ofta inom några km eller hundratals meter, beroende på terräng. Vi pejlar främst upp björnarna från bil, men beroende på studie och område pejlar vi även från flygplan. Eftersom björnen rör sej över stora ytor kräver det stor insats i tid och bränsle att pejla upp dem. Pejlar man från bil når man inte ut i väglöst land och allt som oftast händer det att man inte hittar dem. Ofta är man begränsad till att pejla under dagtid och kanske även till vissa perioder av året. Det leder till mycket begränsat antal lokaliseringar per björn under endast vissa tider av dygnet och/eller året. Fördelarna med de traditionella radiosändarna är att de är okomplicerade, robusta, har lång livslängd (batteriet räcker 4-5 år) och är förhållandevis billiga.

Tillbaka


2b) GPS-mottagare

GPS (förkortning av Global Positioning System) är ett satellitnavigeringssystem som drivs av det amerikanska försvarsdepartementet. I korthet fungerar det så att en GPS mottagare tar emot signaler från satelliter och från dem beräknar sin position i longitud, latitud och höjd över havet. GPS tekniken har i mångt och mycket revolutionerat viltforskningen. Från djuret som försetts med ett GPS-halsband kan man få frekventa positioner med hög precision oberoende tid på dygnet. På så sätt får vi en mycket exakt bild av djurens rörelser i terrängen, oberoende tid på dygnet och vilket område den befinner sej i. Men frekvent positionering tär på batterier. Positioneringsfrekvensen blir därför en avvägning av hur många positioner du behöver för gällande studie och hur länge du vill att GPS-halsbandet ska kunna samla data från djuret. Nackdelen med GPS-kragar är att de är tekniskt komplicerade och inte lika driftsäker som vanliga radiosändare, samt att de är mycket dyra i inköp.

I björnprojektet använder vi oss av GPS-halsband som förutom en GPS mottagare har en GSM modul, radiosändare och en aktivitetssensor. I GPS-en sparas all positionsdata och med GSM modulen sänds de senaste positioneringarna som ett sms till en mottagarstation. Vi forskare får all data via en upplänkning till en databas som är kopplad till mottagarstationen. Radiosändaren är endast påslagen när vi manuellt skall pejla upp björnen. Aktivitetssensorn mäter björnens rörelser i X och Y led och kan ge oss en grov uppfattning om hur aktiv björnen varit.

I vårt norra studieområde är GSM teckningen mycket begränsad. Där använder vi oss av GPS/Iridiumhalsband som sänder björnens senaste positioner via satelliter till mottagarstationen.

Tillbaka


2c) Implantat

Numer får unga björnar samt björnar med GPS-halsband en sändare inopererad i bukhålan (ett s.k. implantat). I ungbjörnarnas fall är anledningen att undvika årlig återfångst av dem, vilket behövs då de bär halsband. Orsaken till att björnar med GPS-halsband får ett implantat är att ha det som en ”back-up” för att kunna återfinna dem om björnens GPS-halsband skulle fela. Då GPS-halsbanden är under ständig utveckling hoppas vi att vår anledning att använda implantat som en reserv snart är till ända.

Studier som genomförts i projektet har visat att implantaten i vissa fall bör bytas ut efter 5-6 år, vilket även är batteriets livslängd. Numer har vi rutin att ta ut implantaten efter 3-5 år.

Tillbaka


3) Sövning

För att förse björnen med en radiosändare eller GPS-mottagare måste den sövas. Det gör vi genom att skjuta en bedövningspil från helikopter. Vi utför de flesta sövningarna under tidig vår strax efter att björnarna har lämnat sina iden. Våren ger de bästa förhållandena då kvarliggande snö och minimal vegetation gör det också lättare att finna björnen. Medan björnen är sövd sätter vi antingen på, tar bort eller byter ut teknisk utrustning på björnen. Vi passar på att ta ett flertal prover från blod, vävnad, hår, feces, saliv, urin och analkörtelsekret. Dessa prover används för genetiska studier, olika hälsoparametrar, analyser av näringskomposition av tidigare intagen föda m.m. För åldersbestämning av nya, okända björnar dras en tand (en premolar som inte fyller någon funktion för björnen). Dessutom vägs björnen och man mäter dess kroppslängd, fötter, ben, huvud-, hals- och bröstomfång. När vi märker en ny björn fäster vi en ID bricka i ena örat, tatuerar in dess ID-nummer i överläppen och injicerar ett mikrochip under nackhuden. Tillsammans med DNA-provet är denna identitetsmarkering viktigt för säker identifiering nästa gång björnen påträffas.

Dokumentet "Biomedical Protocols for Free-ranging Brown Bears, Gray Wolves, Wolverines and Lynx, 2007" beskriver hur fångst, sövning och radiomärkning går till i detalj.


3a) Sövningar t.o.m. 2008

Sedan projektet påbörjades 1984 har björnar sövts årligen och fram t.o.m. 2008 har 1431 sövningar skett. Totalt har 603 individer sövts och märkts individuellt, 415 av dessa björnar har försetts med radio- alternativt GPS-krage. Skälet till att antalet sövningar är så mycket högre än antalet björnar är att många av björnarna sövts flera gånger, ofta med två till tre års intervaller. Det behöver man göra för att byta ut halsbandet innan dess batterier tar slut. Varje år förloras kontakten med några av våra märkta björnar. De flesta av dem har blivit skjutna under jakten, men det är heller inte ovanligt att björnar tappar halsbandet eller att unga björnar har dödats av äldre björnar. Mycket av den kunskap projektet förskansat sig bygger på data från de 1414 björnåren vi har följt björnindivider. (Ett björnår innebär att en individ följts under ett helt år, eller att 2 björnar följt under 6 månader o.s.v.). Under 2008 följde vi 91 björnar fram till deras idesgång.

Tillbaka


4) Vilka björnar sövs och märks

Vuxna björnar med sändare sövs då deras sändare behöver bytas ut eller tas bort. Honor med årsungar (födda den senaste vintern) sövs inte. Ett vanligt radiohalsband kan sitta på björnen 3-4 år, varefter batterierna börjar ta slut och halsbandet behöver bytas ut. Hur snabbt en GPS-mottagares batterier tar slut beror främst på antalet positioner den tagit. GPS-halsband byts oftast efter 1-3 år. Då GPS-halsbanden är ännu inte lika robusta som vanliga radiosändare, så kan vi behöva byta ut dem i förväg då de felar. Ungbjörnar som fått halsband återfångas årligen medan de tillväxer för att byta till ett större halsband.

Halsbanden skarvar vi med en försvagningszon, en bomullsväv som ruttnar och försvagas med tiden. Det ger en försäkring om att halsbandet så småningom faller av björnen om vi skulle tappa kontakten med den.

Under våren sövs märkta björnhonor med sina ungar då ungarna blivit drygt året gamla. Hon-ungarna förses med sändare (sedan 1998 får de radiosändare som inopereras i bukhålan) för att vi ska kunna fortsätta följa dem på regelbunden basis. Han-ungarna blir endast ID märkta med öronbricka, tatuering och mikrochip. På det viset kan även hanarna identifieras om de återfinns vid senare tillfälle, t.ex. om de blir skjutna under jakten eller sövs för märkning av vuxna björnhannar av vårt projekt. 

Tillbaka


5) Information från skjutna björnar

En annan viktig del i forskningen är insamlingen av prover och data från de björnar som har blivit skjutna under jakten. Från den skjutna björnen dras en tand (premolar) för åldersbestämning och man tar prover från vävnad, skinn och hår. Dessutom lämnar jägaren uppgifter om djurets kön, vikt, jaktmetod, plats och tid för jakten samt information om björnen hade någon typ av identitetsmärkning (sändare, öronbricka eller tatuering). Omfattande genetiska studier har utförts baserade på de vävnadsprover vi fått in från både märkta och omärkta skjutna björnar. Den här informationen ger oss uppgifter om vart de björnar som vi märkt tagit vägen efter vi tappat kontakten med dem. Vi får också värdefull information om omärkta björnar inom och utanför vårat studieområde. Jägarnas uppgifter ger viktig data för studier av hur jakten påverkar björnstammen.
 

Tillbaka

 

Bakgr_h_lang
   
Bakgr_bunn